when it all falls apart

Allt känns så jävla bra ena stunden, i nästa stund så är allt... såhär.
Jag är så jävla trött. Trött på allt. Skolan, arbeten, kompisar, tjat och allt annat skit.
Jag pallar inte med min vardag. Jag vill inte umgås med falska vänner.
Jag vill inte låtsas om att jag är glad fast jag inte är det, eller att jag inte gillar en person.

Just idag är en sådan pissdag.
Jag bryr mig inte om såna här dagar, men just nu gör jag det.
För jag har ingen att ringa till.
Jag hatar alla.
Allt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0