Jag tänkte på en sak idag. Människorna är beroende av kärlek, av uppmärksamhet. Varför är det så? Varför är vissa personer så in i helvetes beroende, medans andra bryr sig inte speciellt mycket? Jag har sagt till mig själv nu, att nu när skolan börjat så ska jag bry mig om mig själv. Jag ska stötta mig själv, gå i skolan och verkligen kämpa. Jag ska ALDRIG bry mig om någon annan som säger ; Tror jag ska hem, pallar inte Engelskan. (Det är något jag är beroende av, att vara snäll och åka med hem) Jag har vaken lust att få IG pågrund av andra människor som ska vara mina vänner och jag ska inte heller "hjälpa upp" för någon. Jag brukar alltid vara först med att stötta andra, av att komma vilse i min egen skolgång för att jag vill hjälpa alla andra som inte visar ett dugg respekt av skolan eller lärarna. Jag blir trött på att sitta på lektionen och ha en genomgång och sedan hör man någon : Vad var det vi skulle göra sa du nu igen? - Och så har man sett den personen sitta och fila naglarna, ha fötterna på bordet, bubbla med tuggummit eller skickat sms. Förfan, vi har så lite lektionstid med genomgångar, klarar du inte att lyssna på en person i 10-20 minuter ? Ge er.